SE

Snön föll blöt och tung över parkeringen utanför Södersjukhuset. Första veckan i december, fyra minusgrader och en himmel som såg ut som en blöt tidning. Mina armar höll

Jag åkte hem till mamma och pappa en vanlig söndag i oktober. De bodde fortfarande kvar i den stora fyran på Sysslomansgatan i Uppsala, precis vid domkyrkan. Höstlöven

Johan mindes fortfarande den där första skolveckan i femman när Maya klev in genom dörren. Håret som koppar i augustisolen, ögon som varm choklad och ett leende som

– Men mamma, du har ju allt du behöver här. Varför ska du åka iväg nu? Jag stod i hallen med handväskan över axeln och en tunn jacka

Det hade snöat i tre dygn utan uppehåll. Vägen mellan Arjeplog och Jäckvik var knappt farbar, och dieselgeneratorn i verkstaden hostade illa av kondens i bränslet. Jag hade

Telefonen ringde klockan halv tre på natten. Elin låg redan med ögonen öppna i mörkret, handen trevade efter luren innan första signalen ens hade klingat ut. Hon visste.

När älskarinnan skickade bilden klockan 02:17 vidarebefordrade jag den till hela styrelsen Vibrationen skar genom tystnaden i sovrummet som en tandläkarborr. Klockan var 02:17 på mobilen som låg

— Magnus, jag har bestämt det, — svärmors röst sprakade ur högtalaren. — Elin sätter in 3 000 till Kerstin varje månad och 2 500 till Stefan. Stefan

Det var meningen att det skulle bli en vanlig grå novembertisdag. Erik Lundgren hade tagit med sig bössan ut i skogarna norr om Umeå, mest av gammal vana.

Viktor Lindström var en man som byggt sitt imperium på att förutse allt – utom tomheten som stannade kvar efteråt. Den torsdagskvällen kom han hem till villan på